Järntorget med Tessins Riksbank

Järntorget är omtalat med detta namn första gången 1489. Då hade lagringen av järn flyttats hit tillsammans med järnvägen. Här vägdes järnet fram till 1622 då vågen flyttades till Södermalmssidan av slussen. I äldsta tid hette torget Korntorget eftersom det utgjorde upplag för den säd som inskeppades från Mälaren via Kornhamn.

Före 1500-talet fanns troligen ingen fastare bebyggelse mellan torget och hamnen. Gamla riksbanken eller Södra Bancohuset, som det också kallas, byggdes för Riksens ständers bank 1675-82 som det första bankhuset i Sverige uppört för sitt syfte. Det är också en av Tessin d.ä:s mest betydande byggnader.

Den romerska stilen som fanns i den provisoriska riksbanken i Oxenstiernas palats av Jean de la Vallee har fått den stramare form som sedan Tessin d.y. skulle utveckla vidare.

Till de typiska dragen hör de två halvvåningarna – mezzaninerna – avsaknaden av ornamentik och fönstrens utformning med den kraftiga, överliggande listen. När huset byggdes till mot Skeppsbron höll sig arkitekten Hårleman nära Tessins formspråk. Det kassaskåpsaktiga är ännu tydligare i Norra Bancohuset, som med en gång över gränden är förbunden med det södra.

Det ritades 1772 av C.J. Cronstedt, byggdes på och till av C.C. Gjörwell 1803 och 1819, och av J.F. Åbom 1856. De lägre våningarna rymde sedeltryckeri, expeditionslokalerna fanns två
trappor upp. Framför riksbanken står en staty av K.G. Bejemark visande Evert Taube med noterna till Nocturno i sina hand.