Ridderhuset i Stockholm – en historisk översikt

År 1642 blev Simon de la Vallee ihjälslagen på Stortorget av den ökände 2-årige översten Erik Oxenstierna – vars far var kusin med Axel Oxenstierna. Simon de la Vallee räknas vanligen som den första i yrket utbildade arkitekten i landet.

2 våningar av planerade tre var då klara, men eftersom marken var sank och ekonomin ansträngd slopades den övre våningen. En nederländsk arkitekt, Justus Vingboons, kallades in 1653.
Han omarbetade de la Valks fasader och ändrade de rusticerade pilastrarna till klassiskt släta med korintiska kapitäl. Men arbetet gick sakta, missnöjet växte och 1656 återvände Vingboons till hemlandet, där han skulle vinna större uppskattning.

Sonen tog över

Simon de la Vallees son Jean övertog uppdraget och satte ”pricken över i”, i form av ett helt nytt kopparklätt tak där de två takfallen skiljs åt av ett kort vertikalt mellanstycke.
Troligen har han inspirerats av italienska förebilder, men med Riddarhuset utvecklas taket till något som skulle bli kännetecknande för svensk karolinsk byggnadstradition: säteritaket.
Säteritaken blev vanliga på herrgårdarna, men oftast gjordes de enklare med raka takfall. På Riddarhuset har de nedre takfallen fått en elegant s-form, ”karnis”.

riddharhuset

Obeliskerna särskiljer

De fyra märkliga obeliskerna som döljer skorstenarna särskiljer också Riddarhuset från vanliga byggnader, liksom de allegoriska skulpturerna på taket som var och en har en motsvarighet i de latinska språkbanden under taket. I frontonen står ”Palatium ordinis Egvestris”; Ridderskapets palats. Jean de la Vallee utformade även det monumentala trapphuset, som senare kompletterades med Gustaf Cederströms stora målning från 1912.

Rummets väggar är täckta av vapensköldar av svart plåt för de adliga ätter som introducerats på Riddarhuset, de äldsta hämtades från det provisoriska riddarhuset som ställts i ordning vid
Tyska kyrkan 1625. Den siste som adlades var upptäcktsresande Sven Hedin år 1902. Vapensköldarna är 2326 till antalet. Jean de la Vallee ritade om förslaget till flyglar mot torget och kortade dem så att de skulle få samma längd som Bondeska palatset.

I fasaden fanns tomma ytor för flyglarna ända fram till 1762, då planerna övergavs. De fristående flyglarna mot vattnet uppfördes 1870 med stöd av Erik Dahlberghs teckningar från slutet av 1600-talet efter ritningar av A.W. Edelsvärd och bröderna Axel och Hjalmar Kumlien.

Politiskt känslig staty vid Riddarhuset

Simon de la Vallee hade föreslagit en staty av Gustav II Adolf på gården till Riddarhuset. När den franskföelde skulptören P.H. L’Archev4ne drygt hundra år senare presenterade en gipsmodell som godkändes av sekreta utskottet var det kontroversiellt — adeln vill inte ha en staty över en arvkung, utan över en som framgått ur adeln! Axel von Fersen d.ä. var drivande i motståndet och L’Archeveque fick göra en staty av Gustav Vasa istället. Den blev 1774 den första offentligt avtäckta statyn, men Gustav III vägrade att delta i ceremonin. På sockeln kan man på latin läsa att Ridderskapet och adeln reste statyn över Gustav Vasa, ”som från att ha varit adlig undersåte blev en stor kung”. (Gustav II Adolf-statyn hamnade senare på Gustav Adolfs torg)

Hitta dit:
Riddarhustorget 10, 111 28 Stockholm
08-723 39 90